Nästa gång du promenerar igenom en stad – stanna upp en stund. Se dig omkring och föreställ dig staden utan de platser och rum där vi möts och delar berättelser. Tänk dig en stad, ett liv, en tid utan det som ger oss sammanhang, stärker oss och hjälper oss att utvecklas. Då återstår en plats utan själ.
Konsten fyller tomrum. Ibland med liv bara för ett kort ögonblick – gott så. I andra fall öppnar den våra sinnen för nya intryck, väcker nyfikenhet och mod, skapar igenkänning. Då bygger den identitet, gemenskap och starka band. Det gör oss och våra samhällen motståndskraftiga, bättre på återhämtning och hjälper oss att vara förberedda inför en framtid vi inte vet något om. Den ger oss ett gemensamt språk när orden inte räcker till. Vi ser det när människor och samhällen kommer samman efter omvälvande händelser. Då samlas vi runt text, musik och sång.
De starkaste kulturupplevelserna är de som skakar om. Toner, rörelser och berättelser som slår an någonting djupt. När det händer blir det som en rörelse; en rörelse som vrider perspektiven åt oväntade håll. Ett koncentrerat ögonblick som vidgas och blir oändligt. GöteborgsOperan har haft sju miljoner besökare under de trettio år vi har funnits. Individer som delat upplevelser i våra salonger, funnit gemenskap och burit den vidare. För känslan av en stark kulturupplevelse stannar aldrig vid oss – den fortsätter utåt, som ringar på vattnet.
